|
|
|
|
|
|
Mars
2003 I samband med USA:s förestående krig mot Irak riskerar Kurdistan återigen att i vanlig ordning blir slagfält för all världens stridande intressen. Särskilt finns det orsak att frukta säkerheten av FN-skyddade irakiska Kurdistans fem miljoner invånare. Sedan Kuwaitkriget 1991 har irakiska Kurdistan levt under någorlunda fredliga förhållanden. Under Kuwaitkonflikten var kurderna heta som potentiella allierade i konflikten med Saddam Hussein. Då uppmanade Bush (senior) Iraks folk att göra uppror. I och med att de irakiska styrkorna var upptagna med de allierade styrkorna kunde kurderna erövra norra Irak och shiamuslimerna södra Irak. Men de allierade ville inte att Irak skulle delas upp och tittade på när den irakiska armen först slog ned shiamuslimerna i söder och sedan kurderna i norr. Av rädsla för att bland annat gasas ihjäl, vilket var Saddams sätt att ta itu med kurderna i Halabja, flydde mer än två miljoner kurder till gränstrakterna mot Turkiet och Iran. Flykten fick mycket stor massmedial uppmärksamhet och opinionen i väst krävde att västmakterna skulle ingripa. Bush (senior) vägrade länge ingripa, men blev tvungen att böja sig för opinionen och gick till slut med på Frankrikes och Storbritanniens förslag på att skapa så kallade »frizoner«, vilket innebar att de Irakiska styrkorna tvingades ut från tre kurdiska provinser. (Dock ej de oljerika kurdiska provinserna Musul och Kirkuk som fortfarande är under Saddams kontroll.) Det kurdiska området i Irak har sedan dess övervakats av amerikanskt och brittiskt stridsflyg och har utvecklats till en i praktiken självständig kurdisk stat med eget parlament, administration och armé. Just nu angrips denna administration av de muslimska extremister som får stöd av Iran (inte av Irak som Pentagon påstår). Samtidigt kommer signaler om att Turkiet är på väg in det självstyrda irakiska Kurdistan. Detta har skapat kraftiga reaktioner. I måndags protesterade över en halv miljon kurder i irakiska Kurdistan mot Turkiets invasionsplaner av deras territorium. USA har en längre tid försökt tvinga kurderna att samarbeta med Turkiet - ett land som fortfarande inte erkänner kurder som ett eget folk och som har en lång historisk tradition att förgripa sig på kurdernas mänskliga rättigheter. Nu vill USA att Turkiet och irakiska kurder skall samarbeta mot Saddam utan att ge några löften om framtiden eller tydliggöra hur det framtida Irak skall se ut. Och i helgen rapporterades att USA accepterar att Turkiets militär går in i irakiska Kurdistan för att i klartext hindra kurder från att eventuellt erövra de oljerika kurdiska provinserna. Det är skamligt och omänskligt att USA återigen sviker kurderna och deras grundläggande mänskliga rättigheter trots att irakiska kurder samarbetat väl med USA. Just nu känner jag och flera miljoner kurder en välgrundad oro för irakiska Kurdistans framtid. Åter omringas kurdiskt territorium av främmande arméer. Jag personligen är mest upprörd över att den svenska opinionen är knäpptyst inför det öde som kurderna i Irak är på väg att möta. Det är skamligt att svenska regeringen fortfarande ger helhjärtat stöd till USA utan att ställa minsta krav om hur kurdernas situation ska lösas. Det är väldigt viktigt att vår utrikesminister Anna Lindh tar avstånd från USA:s planer på att låta turkiska soldater ockupera irakiska Kurdistan - 50 000 kvadratkilometer som har enormt symboliskt värde för världens 40 miljoner kurder. Då den turkiska armén går in i irakiska Kurdistan kommer i vanlig ordning massakrar av kurder att föranstaltas. Det finns dessutom en överhängande risk att den turkiska armén vägrar att lämna irakiska Kurdistan då Irakkriget är över. Det är viktigt att Sverige kan ha en egen humanistisk linje i utrikespolitiken och inte anammar USA- linjen utan frågetecken. Kurdernas mål i Irak är att bli erkända som självständig federal stat i Irak, men Turkiet, Iran och de arabiska staterna hotar med invasion om kurderna i Irak blir erkända på något sätt. När nu USA och Storbritannien återigen vill störta Saddam Hussein kan kurderna förlora allt de har byggt upp och hamna under en ny USA-vänlig irakisk diktator, eller under turkisk ockupation. En av de få saker som kan hindra denna utveckling är att demokratiska länder tar ställning för kurderna och bildar opinion. Kurderna i Irak blev svikna av USA 1975 och 1991. Om kurderna denna gång ska bistå någon i kriget mot Irak vill kurderna ha garantier från USA att bli erkända som en federal del av Irak. Nu är det viktigare än någonsin att Sverige tar ansvar för fred och inte än en gång överger kurderna i Irak. KURDO BAKSI författare och journalist |
|
|
|
|
| Tillbaka till Redaktörens ord » | |